”Hjälten och myten” av Tove Lifvendahl

”Åhörarna var förväntansfulla. Och kanske var det med denna övertygelse han talade, med en röst som inte tålde några invändningar. Eller också berodde det på att hans popularitet och stöd hos de egna aldrig hade varit starkare, och att förtroendet för honom var så grundmurat att inte ens en uppenbar lögn hade fått åhörarna ur balans.

Det var inget konventionellt tal. Tvärtom, till och med hans närmaste var osäkra på om ordvalen var för djärva. Men när han var färdig jublade och applåderade publiken med pånyttfödd entusiasm och styrka.

Året var 1980 och jag var sex år. Mamma och pappa hade varit med i moderata ungdomsförbundet och tyckte att han var en hjälte. Jag minns inte så mycket av den där dagen, men sju år senare blev jag själv medlem i MUF och hörde Bohman nämnas med beundran och respekt.”

Så inleds Tove Lifvendahls skrift ”Gösta Bohman. Hjälten och myten” (Timbro, 2000). Den speglar en yngre generations syn på en äldre företrädare, men innehåller också en analys av en del av det bestående idéarvet: kampen för den enskilda människans rätt mot politiskt krångel, byråkrati och överförmynderi, samt det frihetspatos som låg bakom bohmanska nyckelbegrepp som ”den nya otryggheten” och ”den nya individualismen”.

Tove Lifvendahl var ordförande i ungdomsförbundet 2000-02. Skriften kan läsas på nätet här: http://www.timbro.se/bokhandel/pejling/pdf/75664704.pdf eller beställas här: http://www.timbro.se/bokhandel/books.asp?isbn=9175664704